Livsmedelsverket har gjort lite färska analyser på potatis och här kommer ett utdrag av olika värden som kommit fram i analys no 19-2010.
Kokt potatis innehåller vitamin C och vitamin B6.
En portion färskpotatis kan innehålla 50 % av dagsbehovet av vitamin C.
Kokt potatis är en viktig kalium-källa.
Kokt potatis innehåller naturligt låga halter av fett, socker och salt.

Halten av näringsämnen varierar betydligt mellan olika sorters potatis.

Ur Nordiska Genbankens bok ”Potatis i Norden” är följande text hämtad, författare Lennart Erjefält.

De tidigaste uppgifterna om potatis i Sverige har sitt ursprung från den av Olof Rudbeck 1655 anlagda Botaniska Trädgården i Uppsala. I Catalogus Plantarum (Rudbeck, 1658) återfinns den nya från Holland införda växten Solanum tuberosum s. Papas peruvianorum med det svenska namnet Peruviansk nattskatta, vilket troligen är potatisen första svenska namn. Plantan beskrivs i första hand som en prydnadsväxt, men kan också användas som föda. Härifrån spreds förmodligen potatisplantan till uppländska herrgårdar. Bl.a. återfinns den 1666 i Magnus Gabriel de La Gardies journal från Jacobsdal (sedemera Ulriksdal).

Åke Classon Rålamb beskrev i ”Adelig Öfning” 1690 potatisen och dess odling. Växten benämns här ”Tartuffel”, vilket antyder, att den nådde Sverige även på andra vägar än genom Rudbeck. Den tyska benämningen var vid denna tid Tartuffel, och kanske kom den hit med hemvändande soldater från trettioåriga kriget. Även Johan Ahlich (1722) använde namnet Tartuffel.

Jonas Alströmer började 1724 odla potatis på sin gård Nolhaga (därav den lokala benämningen ”nolor”) utanför Alingsås, och han anses vara den, som först propagerade för potatisodling i Sverige (Alströmer, 1727). Uppenbarligen kände inte Alströmer till, att potatis odlats i landet tidigare, utan han ansåg sig själv vara den som infört växten, vilket han kallade Potatoes, i Sverige.

[…]

Strax före sekelskiftet 1900 hade emellertid nya, förädlade sorter börjat dyka upp, först från England. Exempel på sådana sorter är Early Rose, Early Puritan, Magnum Bonum, Up to date och British Queen (Snöboll). Under 1900-talets första årtionden följdes dessa av Eigenheimer, Bintje och Alpha från Holland, samt Evergood, King Edward VII och majestic från England.

Kring 1950 (Hagberth, 1951) kunde man identifiera 118 potatissorter i Sverige. Den dominerande sorten i södra Sverige, bortsett från Skåne, Halland och Blekinge var då Magnum Bonum. I Skåne var Birgitta vanligast, i Halland Östergyllen (även kallad Favorit, och förmodligen identisk med President) och i Blekinge liksom i Mellansverige Professor Woltman.

[…]

I Norrland var sortimentet helt annorlunda. Visserligen odlades Up to date och Early Rose, men för övrigt dominerade Mandel, Gullöga, Eigenheimer (lokalt också kallad Vaikijaur) och den tyska sorten Kaiserkrone (med många lokala namn).